lördag 27 augusti 2011

Filmtips: 127 timmar



127 timmar

-------------

Cast: James Franco, Amber Tamblyn, Kate Mara, Clémence Poésy m.fl

--------------------------------

Handling: Detta är en sann historia om bergklättraren Aron Ralston (James Franco). Aron är ute och klättrar, en sten faller ner och klämmer fast hans högra arm. han har ingen mobil, bara lite vatten, lite mat, en slö kniv och ingen vet var han är. När han sitter fastklämd börjar han gå igenom sitt liv, sin barndom, motgångar, framgångar, saker som han borde ha gjort men inte gjorde och när han har fått umgås med folk han älskar. Alla minnen ger honom styrka och mod och Aron fattar sitt livs viktigaste beslut: han ska överleva!


Jag tyckte: jag hade aldrig sett filmen om inte min kompis hade haft med den till mig när hon skulle sova över, det är inte en sådan film som jag hade hyrt själv. den var psykiskt jobbig att se, man fick panik tillsammans med honom, man kände den smärtan och det lidandet som han kände, usch det var hemskt!


James Franco gjorde rollen fantastiskt bra, han var underbar! vissa filmer kan kännas mycket fejk, vissa inget alls, 127 timmar tillhör den sistnämnda kategorin. jag tyckte att den var otäckt verklig.


Det finns även en bok med samma namn som filmen är baserad på, en självbiografi av Aron Ralston som jag ännu inte har läst, lite för att jag misstänker att den ska vara ännu mer psykiskt jobbig än filmen med tanke på att man oftast får med mycket mer detaljer, beskrivningar och känslor i en bok.


Filmen är regisserad av Danny Boyle och han gjorde verkligen sitt jobb bra! Filmen gick över mina förväntningar, den var mycket bättre än vad jag trodde.


Om man är känslig för blod tycket jag att man kanske ska se filmen ihop med någon och/eller ha en kudde eller filt till hands.


Betyg: 5/5


En film man helst inte borde missa!


Kram Daniela

måndag 23 maj 2011

Seriespecial:Guds tre flickor



Guds tre flickor
-----------------
Cast: Suzanne Reuter, Karolina Åkerman, Agnes Westerlund Rase, Matilda Andersson, Sofia Ledarp, Jacob Ericksson, Claes Malmberg, Annika Olsson m.fl
---------------------
Genre: Komedi/Drama
Total längd: ca 360 minuter
Antal avsnitt: ca 12
Sändes på: Svt 1
Sändes år: 2009
Går att köpa på: Discshop.se, cdon.se och ginza.se.
-------------------------------
Serien handlar om dom tre 14-åriga tjejerna Lo (Agnes Westerlund Rase), Denise (Matilda Andersson) och Jenny (Karolina Åkerman). Dom är helt vanliga tonårstjejer, har tusen saker att tänka på - skolan, vänner, killar, kärlek, föräldrar och massa andra grejer som gör det omöjligt att koncentrera sig och tänka klart. Också finns ju Gud (Suzanne Reuter) där, och gör allt för att utsätta tjejerna för moraliska och känslomässiga prövningar.

Lo, Denise och Jenny har varit bästa vänner sen dom var små, och trots att dom nu har helt olika stilar, värderingar och intressen är dom fortfarande det. För Denise betyder utseende och status mycket. Hon satsar hårt på att verka självsäker och oberörd av vad andra tycker. Musiktjejen Lo engagerar sig i det mesta och oroar sig över såväl torskens överlevnad i Östersjön som världssvälten. Och så sist har vi Jenny, en helt vanlig tjej som inte riktigt vet vem hon vill vara och som inte sticker ut ur mängden. Över dom vakar Gud som ibland blir uttråkad och hittar på oväntade prövningar i deras liv.


Jag tycker: Varje avsnitt hade budskap, t.ex att man ska ge alla en chans, tro på sig själv eller tala sanning fast att det kan såra andra. Jag gillar sånt, det gör att man tänker mer och det är ju inte helt fel. Jag tycker det var kul att se en serie om tjejer som är ungefär lika gamla som jag. Det var nästan som att se sitt eget liv, kompisar, skolan, utseende och massa andra grejer som man måste ha/känna för att känna sig bekräftad. Den var rolig och miljön var helt normal och trovärdig. Dom hade hittat bra tjejer som var väldigt duktiga och verkligen var sin rollfigur! Jag kände att jag snappade upp dom budskap som fanns i varje avsnitt, så jag lärde mig mycket på att se det också.

Detta var en rolig och bra upplevelse som alla tjejer, kanske 12-16 borde se, för man känner igen sig !

Betyg: 5/5!

Mycket nöje!
Kram Daniela

Seriespecial: Playa del sol säsong 2



Playa del sol säsong 2

-----------------------

Cast: Henrik Hjelt, Richard Ulfsäter, Marie Robertson & Mikael Tornving

--------------------

Genre: Komedi

Total längd: Ca 390 minuter

Längd per avsnitt: Ca 30 minuter

Antal avsnitt: 13

Sändes år: 2009

Sändes på: Svt 1

Går att köpa på: Ginza.se, cdon.com och discshop.se.
--------------------------------------

Steffen (Richard Ulfsäter), Mårten (Henrik Hjelt)och Tommy (Mikael Tornving) lever vidare nere på Playa del sol. Mårten har blivit platschef vilket Tommy är glad för, nu kan han fortsätta med sina lite halvskumma affärer bäst han vill. Nykomlingen Klara (Marie Robertson) och Tommy ligger i krig med varandra ganska ofta. Klara är hans raka motsats, hon har bra hand med både kollegor och gäster. Det blir ännu en säsong med avundsjuka, vita lögner, missuppfattningar, sarkasm och humor.



Jag tyckte: Jag måste säga att jag tycker att den här säsongen är sämre än den andra. Jag saknar Sandra och Linn (Saga Gärde och Josephine Bornebusch's karaktärer från säsong 1), deras karaktärer var dom underbaraste och roligaste jag kan tänka mig helt allvarligt. Både Josephine och Saga spelar helt otroligt bra och passade perfekt ihop med dom andra skådespelarna och karaktärerna Jag gillade miljöerna mer i den förra säsongen också, den var varm på något sätt, nu hade dom bytt inspelningställe vilket jag inte riktigt gillade, det var bra som det var.



Men det var inget fel på det här, jag ska sluta klaga! Jag säger inte på något sätt att jag tyckte detta var dåligt, bara lite mindre bra. Det var välgjort och idéerna var bra, men det kändes ändå som att det gick lite på tomgång, ungefär som att dom hade lagt alla sina bra idéer på säsong 1 och fick kämpa lite för att göra säsong 2 rolig. Jag tycker nästan alltid att säsong 1 är bättre än tvåan, vet inte vad det beror på... Om jag ska vara gnällig var inte skämten lika roliga heller menmen, man kan inte få allt.



+ för att dom ändå hade behållt andan i serien och för att skådespelarna var bra. Birollerna var roliga och det var ändå fifigt tänkt.



- för att det gick lite på tomgång, för att dom hade bytt miljö och för att dom hade tagit bort både Linn och Sandra, dom Kursivkunde haft någon av dom kvar tycker jag!



Betyg: 3,/5!



Mycket nöje!

Kram Daniela

Seriespecial: Playa del sol


Playa del sol

------------------
Cast: Henrik Hjelt, Saga Gärde, Josephine Bornebusch, Richard Ulfsäter & Mikael Tornving
-----------------------
Genre: Komedi
Total Längd: ca 360 minuter
Längd per avsnitt: ca 25 minuter
Antal Avsnitt: 12
Sändes på: Svt 1
Sändes år: 2006
Går att köpa på: tyvärr har serien utgått från ginza.se, discshop.se och cdon.com, men det går att hyra på hemmakväll och går att köpa för 59:- på vissa Ica-affärer
-----------------------

Mårten (Henrik Hjelt) är på väg att bli invald i resebolaget Shine's ledningsgrupp, men det kommer fram att Mårten trots sin långa erfarenhet inom Shine aldrig har varit på någon av dess anläggningar och chefen godkänner honom inte för än han har varit det. han skickas resolut ner till Playa del sol på Gran Canaria för att stanna där en säsong. Nere på anläggningen finns den misstänksamme platschefen Tommy Andersson (Mikael Tornving) tillsammans med sin reseledarpersonal Sandra (Saga Gärde)Linn (Josephine Bornebusch) och Steffen (Richard Ulfsäter). Tommy tror att Mårten kommer för att hitta en anledning att sparka honom och vill hela tiden visa sig på styva linan. Det blir en händelserik säsong med avundsjuka, kärlek, missuppfattningar, vita lögner, äventyr och massor av humor och sarkasm.


Jag tyckte: Detta är en av mina absoluta favoriter, och jag menar det verkligen, precis min humor. Jag gillar detdär med missuppfattningar och små roliga kommentarer som folk sticker in hela tiden, och det fanns i varje avsnitt! Den är väldigt sammanhängande för att handla om det den handlar om, man kan ju tänka sig att ett avsnitt handlar om en sak och ett annat om en helt annan, men det gör det faktiskt inte! men visst, man kan se avsnitten var för sig och ändå hänga med hyfsat i handlingen, men man missade verkligen en hel del viktiga detaljer som man nästan måste veta för att fatta och tycka att det är riktigt bra. Karaktärerna är ganska udda och alla är speciella på sitt sätt, och väldigt roliga också. En sjukt rolig upplevelse som alla borde vara med om!

Min syster som är 13 år var väldig motståndare till att se den, men jag lyckades övertala henne tillslut och nu är hon lika fast som jag är... Så det är ett bevis på att den är mycket bättre än vad den ser ut och verkar vara! ;)

Betyg: 5/5!

Mycket nöje!
Kram Daniela

lördag 21 maj 2011

Filmtips: National Treasure

National Treasure

---------------------
Cast: Nicolas Cage, Diane Kruger, Justin Bartha, Sean Bean, Jon Voight, Harvey Keitel, Cristopher Plummer m.f
--------------------
Ben Gates (Nicolas Cage) är äventyrare och arkeolog precis som sin pappa (Jon Voight), farfar och mer avlägsna förfäder. Han letar efter den legendariska skatten som tempelriddarna hittade under Jerusalems tempel och i hemlighet förde och gömde i Amerika.


Tillsammans med sin bästa vän Riley Poole (Justin Bartha) kommer dom den stora skatten på spåren. Dom hittar den första ledtråden: skattkartan finns på världens mest välbevakade dokument: USA:s Självständighetsförklaring. Dom måste sno dokumentet, klura ut koden som finns på baksidan och överlista FBI. Dom får hjälp av dokumentexperten Abigail Chase (Diane Kruger), som först tvingas att hjälpa till men sedan blir en av dom. Det som det hela mer komplicerat är att en annan äventyrare, Ian Howe (Sean Bean) har fått nys om det hela och också är ute efter skatten, så nu måste dom försöka undvika att bli dödade också.


Jag tyckte: En Disney produktion är alltid en Disney. Den här filmen var väldigt bra, riktar sig främst till barn mellan 7 och 12 kanske? ingen aning faktiskt, men jag tyckte ju den var väldigt bra och jag är 15, och mamma gillade den också. En mysig film att se när det är mörkt ute och man känner sig lite ensam och ledsen eller bara vill se på något kul.


Miljön var ljus och glad för det mesta vilket jag tycker är viktigt, miljön är huvudgrenen till känslan i filmen. Karaktärerna var bra men man fick ju aldrig något större djup i deras livshistoria precis... Den var sammanhängande, det var aldrig så att man inte fattade utan den var tydlig och bra. dom som var "skurkar" var inte onda egentligen, tyckte jag iallafall, utan mer lite småelaka typ, så för mig fanns det inget svart eller vitt vilket jag tycker är bra för då kan man se det ur två perspektiv - "skurkarnas" och "dom godas". Justin Bartha's karaktär Riley var var väldigt rolig och lite klantig, det livade upp stämningen genom hela filmen.


+ Karaktärerna, utan att man fick veta speciellt mycket om dom började man gilla dom allihopa, och humorn som fanns med hela tiden, mer eller mindre i vissa scener såklart, men den fanns alltid där.


-Fet Egentligen inget, den kanske var lite förutsägbar, men man ville ändå bara veta hur det skulle gå, för vägen mot slutet var lång med många hinder.



Rekommenderas till alla, gammal eller ung, strunt samma! en mysig och rolig filmupplevelse vill väl alla ha?


Betyg: 5/5!



Kram Daniela


P.S Recension på del 2 är pågång och kommer så snart som möjligt!

torsdag 19 maj 2011

Filmtips: Hundtricket



Hundtricket

------------------

Cast: Linus Wahlgren, Josephine Bornebusch, Alexander Skarsgård, Ivan Nickevic, Kjell Bergqvist, Tina Harbom, Rebecka Englund, Marcus Palm, Lamine Dieng m.fl

---------------------

Mario (Ivan Nickevic), Micke (Alexander Skarsgård) och Simon (Linus Wahlgren) är vänner. Micke har varit med i tv programmet Robinson och han gillar inte att ha fasta förhållanden utan lever livet med massa olika ragg från krogar och pubar, för han kan få nästan alla tjejer han vill med sin charm. Mario har ett fast förhållande som han trivs i. Simon däremot, har aldrig hittat den stora kärleken, Han letar och letar men hittar aldrig rätt.


Micke bestämmer sig för att hjälpa honom och kommer på en genial idé - Hundtricket. Nu kommer Mia (Josephine Bornebusch) in i bilden och Simon blir dödskär i henne, allt matchar ju! Båda älskar t.ex romantiska filmer som Pretty Women och dom går i samma franskakurs. Men sen kommer sanningen fram, var Micke verkligen så snäll mot Simon när han hjälpte honom? Och gillar Mia honom lika mycket som hon säger?.............


Jag tyckte: Den var väldigt bra, mysig och romantisk, en typisk Daniela-film. Den hade väldigt mycket känslor i sig, det gillas! Manuset var mycket bra skrivet och man satte sig verkligen in i karaktärernas situationer, ena stunden hatade jag en person, men sedan började jag förstå varför personen gjorde som den gjorde. Jag älskar Josephine Bornebusch's sätt att spela, hon har det i sig, och humorn också, allt jag har sett med henne hittills har varit väldigt bra och roligt, bl.a Playa del Sol säsong 1 och Solsidan!


Genom att se på film lär man sig mycket om människor. Jag har lärt mig massor. Alla är olika och alla har en betydelse precis som skådespelarna och statisterna i en film, utan dom skulle det ju inte fungera, precis så är verkliga livet också, det är ett pussel, alla bitar måste finnas. Tjocka, smala, blonda, brunetter, gamla, unga, djur, växter, stenar.... ja, utan alla får vi inte ihop det jättepussel som värden verkligen är!


Detta var en mysig familjefilm för alla åldrar, den gick rakt in i hjärtat på mig! så underbart fantastisk var den!


Betyg: Såklart 5/5!


Mycket nöje!

Kram Daniela

lördag 23 april 2011

Filmtips!: The Rock

The Rock
-----------------------------
Cast: Nicolas Cage, Ed Harris, Sean Connery, John Spencer, David Morse, William Forsythe, Michael Biehn, Vanessa Marcil, John C. McGinley, Tony Todd, Greg Collins, Gregory Sporleder, Bokeem Woodbine, Jim Maniaci, Brendan Kelly mfl.
--------------------------
General Francis X. Hummel (Ed Harris) kämpade i krigen nere i Irak, Kina och Vietnam, många av hans mannar dog och fick inte ens en militärbegravning. Som hämnd själ han den dödliga gasen VX och tar 81 civila som gisslan på fängelse ön Alcatraz, också kallad "klippan". Han riktar gasen mot San Fransico och hotar att skjuta iväg den om inte 100 miljoner dollar överförs till hans konto inom 48 timmar (vad jag minns) som han ska ge som ersättning till sina döda mannars familjer.

FBI inser att dom inte kan spränga ön i luften, då dör ju dom som sitter gisslan och gasen kommer ut i luften. En dödlig dos av gasen är ett 10-tal milliliter, om man andas in det dör man inom 15 minuter och en tesked kan utrota allt liv inom 8 kvarter. Dom skickar efter experten på kemiska vapen, Stanley Goodspeed (Nicolas Cage), som ska följa med dom till Alcatraz och under tidspress försöka förstöra gasraketerna genom att ta bort chipsen, men samtidigt absolut inte släppa ut gasen.

Dom måste ta sig till ön och anfalla inifrån, vilket är lättare än det låter eftersom det finns ett tunnelsystem under ön. Det sägs att ingen har kunnat fly, men dom hittar en som faktiskt gjorde det. John Mason (Sean Connery) rymde från Alcatraz och är rymningsexpert. Nu sitter han sitter på ett väldigt välbevakat fängelse. Dom tar honom till hjälp och han får följa med som vägvisare. Är han att lita på? och kommer dom hinna ta bort chipsen i raketerna innan dom skjuts iväg och dödar 1 miljon människor eller innan FBI och regeringen skickar iväg plan för att bomba ön?

Jag tyckte: Jag brukar inte gilla actionfilmer, men denhär var något alldeles extra! Den var både väldigt spännande, sorglig, humoristisk och lite romantisk. Det jag tycket var jättebra som jag oftast blir väldigt trött på i andra filmer är att det alltid finns en "god" och en "ond" sida, allt är antingen svart eller vitt, men så var det inte här, nästan alla hade sin anledning, General Hummel ville bara att hans döda män skulle få upprättelse, hans mål var inte att döda, och dom som vissa skulle kallat "goda" var inte helt änglalika heller om jag får uttrycka mig så. Karaktärerna var starka och väldigt levande vilket gjorde det hela mer intressant.

Detta var en film jag absolut kan tänka mig att se om, både en och tio gånger. Det är en sån som man nog kan upptäcka nya grejer med hela tiden, se massa nytt varje gång.
Det där med gasen trodde jag bara var påhitt, men jag kollade upp det och det visade sig att den finns på riktigt! klicka här för att läsa mer om den.

Betyg: Solklar 5/5!

Kram Daniela

måndag 7 mars 2011

Filmtips: Bröllopsfotografen


Bröllopsfotografen

-------------------------

Cast: Björn Starrin, Tuva Novotny, Kjell Bergqvist, Johannes Brost, Tomas Tjerneld, Lotta Tejle, Johanna Strömberg, Johan Andersson, Rebecca Scheja, Anastasios Soulis, Marianne Scheja, Erik Lundin, Michael Nyqvist, Jessica Liedberg, Pontus Olgrim.

Regi: Ulf Malmros

-------------------------------

Robin (Björn Starrin) jobbar på sin pappas fabrik i den lilla glesbygden i värmland. När bruket läggs ner börjar han jobba som bröllopsfotograf.


Han får sitt första jobb av kändisen Jonny Björk (Kjell Bergqvist) som vill att han ska plåta ett överklassbröllop i Djursholm. Där träffar han brudens syster Astrid (Tuva Novotny), som också gillar att fotografera. Robin blir kär i henne, men han passar inte in i överklassen där hon hör hemma, så han försöker lära sig alla normer inom vett och etikett, men det fungerar inte så bra....

Jag tyckte: När jag hade sett 10 minuter stängde jag av. jag tyckte att den var tråkig helt enkelt, men efter en dag bestämde jag mig för att ge den en chans till och fortsatte att se och upptäckte att den faktiskt var väldigt bra och att den hade något att säga.

Den plockade upp det där att man ska passa in, någonting som jag har tänkt ganska mycket på. Hur mycket ska man anpassa sig för andra? Hur långt kan man gå innan man slutar vara sig själv? Vill jag verkligen att någon ska gilla mig för någon jag egentligen inte är?


Det kändes som att den var lite sorgligare än vad Ulf Malmros brukar göra den. Han har innan regisserat bl.a Smala Sussie, Tjenare Kungen, Den Bästa Sommaren och Bäst i Sverige. Sussie är ju också ganska sorglig, men det här var lite djupare på något sätt.


+ för: Att det var allvarligt och tog upp saker som kan hända vem som helst, vem som helst kan väl bli kär men inte passa in i hans/hennes omgivning? Jag gillar filmer som har något att säga, och det tyckte jag att den här hade.


- för: Egentligen ingenting jag kan komma på just nu, den kanske var lite seg i början, men det spelar ju ingen större roll eftersom att den blev riktigt bra efter en stund! :)


Betyg: 4,5/5!


Hoppas ni gillar det!
Kram Daniela

Filmtips: Smala Sussie


Smala Sussie
-------------------
Cast: Tuva Novotny, Jonas Rimeika, Björn Starrin, Kjell Bergqvist, Malin Morgan, Lotta Tejle, Michael Nyqvist, Lena Dahlman, Johan Andersson, Anders Blomberg, Nicky Horn, Bengt Alsterlind, Lena Wallman-Alster, Rolf H. Karlsson, Olle Wirenhed, Vilma Rogsten- Zammel.
---------------------------

Erik (Jonas Rimeika) stack från den lilla orten i Värmland, han var trött på att biografen bara visade halva filmer och flyttade till Stockholm. När han får veta att hans lillasyster Smala Sussie (Tuva Novotny) har försvunnit spårlöst åker han tillbaka till sin hemstad för att försöka hitta henne.
Hemma på Bruket är allt som vanligt - kompisarna hänger på pizzerian och dricker hembrännt. Han hittar Sussies gamla bästa kompis Sandra (Malin Morgan) och sin gamla polare Pölsa (Björn Starrin).
Fast att allt är sig likt är allt så förändrat, snart fattar Erik att han ordentliga lillasyster, en gång korad till "Miss Motor", har varit allt annat än präktig sedan han lämnade henne. Innan han hinner blinka är han indragen i en härva av lögner, pengabegär, knark och galenskap.
Jag tyckte: Ja, det blev inte så mycket skrivet om handlingen eftersom det var lite svårt att göra det utan att avslöja för mycket.
Detta var nog en av dom absolut galnaste och konstigaste filmer jag har sett, men den var faktiskt bra om man tänker efter. Det var lite kul att den var på värmländska, en cool dialekt tycker jag! Detta skulle vara en gangsterkomedi, men jag tyckte den egentligen borde varit satt som gangsterdramakomedi haha, krångligt...
Detta var mer drama än komedi tycker jag, den var allvarlig och också sorglig på sina ställen, men den var förstås rolig och överdriven också. Inte riktigt min stil i vanliga fall, men det här var något jag gillade ändå på något sätt. Den tog sig på ett oväntat sätt, man kunde aldrig gissa sig till vad som skulle hända, allt kom så oväntat vilket jag ger ett stort plus för, jag tycker det är roligare när man inte kan gissa sig till vad som ska hända i en film.
Filmen var en blandning som var bra men kanske lite annorlunda, men det är ju bra att sticka ut från mängden. Detta är en film jag sent kommer att glömma, en konstig, rolig, sorlig och annorluna upplevelse!
Betyg: 4,5/5!
Ha det bra!
Kram Daniela

Filmtips: Eat Pray Love


Eat Pray Love (Lyckan, Kärleken och meningen med livet)

-------------------------------------


Cast: Julia Roberts, Tuva Novotny, Javier Bardem, Billy Crudup, Richard Jenkins, Sophie Thompson, Viola Davis, James Franco, Mark O'Malley, Arlene Tur, David Lyons m.fl
-------------------------------------


Journalisten Liz Gilbert (Julia Roberts) har allt som en morden kvinna skulle kunna önska sig: en man (Billy Crudup), ett hus och en succé karriär, men hon känner att hon har förlorat sig själv, känner sig förvirrad och letar efter vad hon egentligen vill göra av sitt liv.

Liz bryter upp från sin lugna, trygga och bekväma tillvaro och riskerar allt för att för ändra sitt liv och ger sig ut på en årslång resa till Italien, Indien och Bali för att försöka hitta sig själv och förstå vad meningen med livet är. Hon får många nya vänner, bl.a Sofi (Tuva Novotny) och hennes pojkvän Giovanni (Luca Argentero) som visar henne runt i Rom och sedan blir hennes bästa vänner under hennes tid i Italien. Och Corella (Sohpie Thompson), en ung tjej som Liz lär känna i Indien.

På sin långa resa världen över hittar hon det sanna nöjet i att äta i Italien, kraften att be i Indien och oväntat, den inre friden och balansen av sann kärlek i Bali.

Jag tyckte den var bra och lärorik. Historien bygger på en självbiografi skriven av Elizabeth Gilbert. Själv tycker jag att det är ganska coolt att någon verkligen har gjort dethär, vågat bryta upp och resa över jorden alldeles ensam! Det var kul att ha en svensk med i en film som denhär också, Tuva var grym!!


Den var bra filmad och miljön var väldigt vacker, och jag tyckte Julia var bra på att uttrycka känslor utan att hon behövde säga något om ni förstår vad jag menar. Jag fick kom också på en viktig sak som jag inte har tänkt på så mycket förut, man måste hitta sig själv och bli bästa vän med sig själv. Är jag den jag vill vara? det är aldrig försent att ändra på sig.

En bra film med ett bra budskap, (om den nu egentligen hade något men jag tolkade det så). iaf, det kändes bra att se den och den där härliga och trevliga känslan varade under hela filmen.

Betyg: 5/5!

Mycket nöje! Kram Daniela

söndag 6 mars 2011

Filmtips: För Kärleken


För Kärleken

-------------------------
Cast: Danny Glover, Tuva Novotny, Stefan Sauk, Peter Gardiner, Ulf Brunnberg, Regina Lund.
----------------------------------

Här får vi under en dag följa 4 stycken stressade personer i deras vardag där precis allt verkar gå fel. Berättaren är en afrikan vid namn Francis (Danny Glover) som har en liten presentaffär med varor från Afrika som han får runt och säljer för att hans fru och två barn ska kunna komma till honom i Sverige.


Karin (Tuva Novotny) och Moses (Peter Gardiner) är ett par med två barn, ganska dålig ekonomi och stress för att karriären ska passa ihop med livet hemma. Moses försöker skicka pengar till sin sjuka pappa i Afrika fast att han och hans familj egentligen är helt pank, men pengarna beslagtas av USA för att hans namn står på en terroristlista.


Bosse Kranz (Ulf Brunnberg) är en programledare som får reda på att han får sparken för att folk vill ha något nytt på TV, så han blir utbytt. Hela hans värld rasar och när han ser sin fru (Regina Lund) med en yngre man på stan blir det bara för mycket.Fet

Francis (Danny Glover) är en man från Afrika som jobbar hårt för att få ihop tillräckligt med pengar för att hans familj ska kunna komma till Sverige, han skriver regelbundna brev till sin fru Alice om hur han har det.

Alla fyra kommer att mötas i ett livsavgörande ögonblick.....


Jag tyckte att den var rörande. Den var sorglig, hemsk, allvarlig, spännande och helt otroligt underbar. Ett väldigt bra och genomtänkt manus hade den också. Man fick ju bara följa dom i en dag, vilket jag förstod först senare, men fast att det var så "kort" tid hann man fatta deras historia, en efter en och jag blev väldigt snabbt deltagande, jag var helt inne i filmen, om någon hade frågat mig vad 1+1 är skulle jag förmodligen ha svarat typ 167.

Jag lärde mig också hur vissa har det och att man ska ta vara på livet. varje liten sekund är viktig, alla val man gör har någon betydelse och man ska ta vara på tiden så länge man kan. Och man förstod verkligen att alla människor är lika, det är vi, oavsett hudfärg, hårfärg eller utseende är vi alla lika.

I ett brev som Francis skriver till sin fru Alice skriver han: "idag upptäckte jag något om människorna här. Ser man under skalet ser man deras rätta färg. Vad man än har sett av dom tidigare så blir man överraskad. dom är precis som vi, deras hud må vara ljusare, men dom gömmer sig i sina bilar, stora hus och kontor". Och det är så fruktansvärt sant. Det är ingen skillnad på folk och folk.

Alltihop berörde mig mycket, det är svårt att säga just vad det var som gjorde mig det, men jag tror att det inte var något specifikt utan helheten. Handlingen, karaktärerna, känslorna, stämningen och miljön.


En helt underbar film som jag tycker att man bara måste se!
Betyg: 5/5!

Hoppas ni gillar den lika mycket som jag!

Kram Daniela

fredag 4 mars 2011

Filmtips: Snapphanar

Snapphanar

--------------------------


Cast: André Sjöberg, Tuva Novotny, Malin Morgan, Jörgen Persson, Samuel Hellström, Adam Lundgren, Anders Ekborg, Gustaf Skarsgård, Peter Andersson, Harald Leander, Jonas Karlström, Kim Bodnia.

Regi: Måns Mårlind & Björn Stein
----------------------------

Skåne 1678. Kriget om Skåne är i full gång mellan Svenskar och Danskar. Kung av Sverige är Karl XI.
En mörk natt förlorar Nils Geting (André Sjöberg) allt som han har kärt. Hans gård sätts i brand och hela hans familj utplånas av svenska soldater förklädda till snapphanar. För att söka hämd ger sig Nils ut på en resa, en resa som kommer göra honom till en äkta snapphane, en modig man som kommer att delta i ett krig om frihet och rättvisa. I början av resan stöter han på snapphanarna Svart-Stina (Malin Morgan) Räddstor (Jörgen Persson) och David och Joshua Swartz (Adam Lundgren & Samuel Hellström), som också vill söka hämnd och få rättvisa. Tillsammans är dom effektiva och snabba, både när det gäller strid och list.


Medan dom kämpar sig fram genom Skåne reser kung Karl XI:s (Gustaf Skarsgård) rådgivare och närmaste man Gabriel Leijonhufvud (Anders Ekborg) runt i Skåne för att få byar att lova att inte hjälpa den danska armén, och med hot och våld lyckas han få dom att gå med på det han vill. Med sig har han två dyrbara saker: Sveriges krigskassa och sin fästmö Hedvig Sparre (Tuva Novotny). Nils och hans vänner får i uppdrag att stjäla krigskassan från Leijonhufvud, ett uppdrag som blir väldigt svårt, och försvåras av en vålnad kallad "den ensamma ryttaren" skoningslöst mördar snapphanar. Dom vill ha hämnd på Leijonhufvud, dom tänker inte ge upp så länge han lever, ska dom få sin chans?........


Jag tyckte: Detta var nog en av dom konstigaste filmer jag någonsin har sett! Fast den var ganska bra, ungefär vad jag förväntade mig, lite under kanske. Det var lite svårt att hänga med ibland, men man fick alltid reda på saker och ting förr eller senare. Den var 2 timmar och 40 minuter lång, vilket jag tyckte lät som en evighet när jag läste på fodralet, men det gick väldigt fort. Det var intressant, blev aldrig tråkig, full fart hela tiden vilket resulterade att man inte alltid hängde med riktigt. Vacker miljö, framförallt tyckte jag att den var ganska verklighetstrogen. Skådespelarna var väldigt bra. jag vet att jag säger det jämt, men jag menar det alltid när jag säger det. Tuva gjorde mycket bra ifrån sig som alltid. (hon är en av mina favoriter). Jag hade aldrig hört talas om huvudrollsinnehavaren André Sjöberg i förut, men han gjorde rollen bra.


Den var ganska våldsam, mycket mer än vad jag trodde, och den var hemsk på ett sätt som jag inte riktigt är van vid. visst några filmer om/med det har jag ju så klart sett, men jag ser ändå mest drama/komedi eller fantasy. Men den var både lärorik och spännande. Konstigt nog är detta en film som jag nog borde gråtit till, men det gjorde jag inte, konstigt, jag brukar ju gråta till allt?...


Filmen fick kritik av bl.a historiken Hanne Sanders för att den bygger på historiska missuppfattningar. hon sa att det bl.a inte fanns någon nationalism i Skåne på 1600-talet. och att dom stolt kallar sig för snapphanar är också helt ohistorisk eftersom det var ett svenskt öknamn. Seriens skapare har struntat i kritiken och menar att meningen var inte att historien skulle bygga på historisk fakta utan underhålla tittare med en bra historia. Källa: Wikipedia


+ för skådespelarna, miljön och handlingen.

- för att det ibland var lite svårt att höra vad dom sa, och det var lite svårt att förstå ibland, och för att den enligt mig ibland kanske blev lite onödigt våldsam och hemsk.


Betyg: 3,5/5 ,
det var en film som absolut inte lämnade mig oberörd, men den var inte min stil.
Mycket nöje!
Kram Daniela

söndag 27 februari 2011

Filmtips: Tusen Gånger Starkare


Tusen Gånger Starkare
--------------------------
Cast: Julia Sporre, Judit Weegar, Happy Jankell, Hjalmar Ekström, Jacob Ericksson, Göran Ragnerstam, Katarina Cohen, Sten Elfström, Gerd Hegnell, Charlie Gustafsson m.fl
---------------------------
"På en skola finns de snygga, de coola, de nördiga, de tysta, och de som är Tusen Gånger Starkare."
Signe (Judit Weegar) är 15 år och går i nian. Hon är en tyst och blyg tjej, en som aldrig gör väsen av sig. I klassrummet är Signe nästan helt osynlig, hon och dom andra tjejerna låter killarna dominera.
Men en dag börjar det en ny tjej i klassen - Saga (Julia Sporre), en tjej med självförtroende och kraft som inte dom andra har. Saga har aldrig gått i en svensk skola förut. Hon kan inte dom där hemliga reglerna, var dom coola sitter i matsalen, vilka kläder man ska ha, att man ska vara smal och bry sig om sitt utseende, och hon klarar sig bra på det. Hon försöker ändra på de andra, hon vågar det, för hon är tusen gånger starkare än dom. hon vill förändra klassen, så att alla ska våga ta plats. Signe och dom andra tjejerna blir intresserade och hakar på, saker ändras i klassen, tjejerna gör uppror, killarna ska få flytta på sig.
Jag tyckte att detta var en otrolig film. jag kände igen mig. den gav mig inspiration till 100%. Skådespelarna var super, manuset toppen och regissören Peter Schildt visste verkligen vad han gjorde. Jag har egentligen inte så mycket mer att säga. det enda jag kan säga är att jag älskar den här filmen. klockren från början till slut och den lämnade mig absolut inte tom, snarare tvärt om.
Betyg: helt klar 5/5, om jag kunde skulle jag ge den 10000/5, men tyvärr går ju inte det.. ;)
Hoppas ni får lika mycket nöje av filmen som jag!
Kram Daniela

söndag 20 februari 2011

Filmtips: Rumor Has It


Rumor has it
--------
Cast: Jennifer Aniston, Kevin Costner, Shirley MacLaine, Mark Ruffalo m.fl
--------------------
I staden Pasadena var det för 30 år sedan en stor skandal, en man låg med både en mamma och hennes dotter och historien har blivit både bok och film. Namnen är utbytta men invånarna i Pasadena är säkra på att figurerna i filmen verkligen finns.
Sara Huttinger (Jennifer Aniston) är journalist på New York Times familjesidor och skriver dödsannonser. Hon lever ett normalt liv och har förlovat sig med sin pojkvän Jeff (Mark Ruffalo) fast att hon kanske inte är riktigt säker på att det är rätt. Men innan måste hon åka tillbaka till sin hemstad Pasadena och vara med på sin lillasysters bröllop. Under festen efter bröllopet pratar Sarah med sin mormor (Shirley MacLaine) och får reda på att hennes mamma rymde en vecka innan hon skulle gifta sig med hennes pappa, och det går då upp för henne att hennes födelsedatum inte passar in med föräldrarnas bröllop. Hon frågar ut sin mormor, sin mamma kan hon inte fråga för hon är död så hon åker till mammans bästa vän och där får hon veta att hennes mamma rymde med en man som hette Beau Burroughs (Kevin Costner) och det var han som skrev boken om skandalen med mannen, mamman och dottern. Hon har alltid tyckt att hon är så olik sin pappa och syster, kan Beau vara hennes riktiga pappa? långsamt börjar allt falla på plats, handlar boken och filmen om Beau och hennes mamma och mormor!?
Jag tyckte: Filmen var rolig och vad jag skulle kalla ganska oseriös fast att det var ett ganska allvarligt tema. Skådespelarna var bra och miljön fin. handlingen var rolig och i eftertexterna stod det att den bygger på en historia som ryktet säger har hänt på riktigt.
Jag hade inga större förväntningar på denhär filmen, hittade den i en box "3 för 149:-" och bara tog den för att den verkade som en sån film jag borde gilla och för att Jennifer Aniston var med, jag brukar ju gilla det hon är med i. Men den gick långt över förväntningar, riktigt bra faktiskt!
+ för handlingen och skådespelarna
- för att man ganska lätt kunde gissa sig till vad som skulle hända
Betyg: 4/5!
Kram Daniela

onsdag 2 februari 2011

Filmtips: I rymden finns inga känslor




I rymden finns inga känslor


-------------------------------------


Cast: Bill Skarsgård, Martin Wallström, Cecilia Forss, Sofie Hamilton.


------------------------------------------




Simon (Bill Skarsgård) är 18 år och bor tillsammans med sin storebror Sam (Martin Wallström) och hans tjej Frida (Sofie Hamilton). Han har Aspergers syndrom och kräver ett fast schema med exakta tider och han tål bara förändringar i små doser. När han tycker att allt blir jobbigt flyr han in i en tunna och tror att han är i rymden, för i rymden finns inga känslor. Simon är bra på mattematik och fysik, men han är dålig på att förstå andra människor.


När Frida lämnar Sam för att hon tycker att Simon är så jobbig rasar hela hans värld. Sam är olycklig och hela schemat är helt kaos, så han åtar sig jobbet att hitta en ny tjej till Sam så allt kan bli normalt igen. Problemet är ju bara att Simon går på det vetenskapliga, han vet ingenting om tjejer och kärlek. Sam gillar Science fiction, senap, lakrits och katter och han är ordentlig. då är det väl lätt att bara hitta någon som gillar samma saker tänker Simon, han har ju inte förstått att det inte är så enkelt. På vägen till jobbet går han rakt in i Jennifer (Cecilia Forss) och tänker direkt att detta är rätt tjej för Sam, hans motsats, bara det att hon gillar Simon och kan förklara så att han förstår. Men Sam har ingen lust att bli ihop med henne, det handlar ju om en känsla, och han är övertygad om att Simon bara försöker få ihop dom för sin egen skull....

Jag tyckte:
Den här filmen var först en novellfilm på ca 30 minuter som finns att se på youtube, så den såg jag först. vissa delar från den finns med i långfilmen vilket jag tyckte var bra. Den här filmen lämnade inte mig tom, snarare tvärt om. och det var rörande att se hur "Sam" hela tiden får offra sig för sin bror. Man lärde sig otroligt mycket också, att inget egentligen är normalt och att man kan vara annorlunda men ändå helt normal och att alla är olika.
Jag rekommenderar verkligen den här filmen! jag tycker också att den är lämplig för skol undervisning med tanke på att man lärde sig så mycket om att förstå människor. Den passar verkligen för alla åldrar och det är en sån film som man kan se många gånger. Den är rolig och sorglig, intressant och seriös, oseriös och kärleksfull.
Betyg: 5/5!
------------------------
P.S: Förlåt för den grymt dåliga uppdateringen, men det har varit mycket på sistone, jag har varit sjuk, fyllt år m.m, men nu är det lov och jag ska se på massa film! :DD.
Hoppas ni får ett skönt lov!
Kram Daniela

lördag 22 januari 2011

Filmtips: Bröderna Karlsson


Bröderna Karlsson

-------------------------------------

Cast: Björn Bengtsson, Tuva Novotny, Jessica Zandén, Johan Rabeus, Vanna Rosenberg, Per Andersson, Fredrik Hiller.

--------------------------------------




Niclas Bering (Björn Bengtsson) är en framgångsrik advokat och bor i Stockholm. Han har varit singel länge och nätdejtar, vilket inte går så värst bra eftersom han blir dumpad hela tiden. Men en dag får han ett arbete tillsammans med Clara (Tuva Novotny), en tjej som han genast börjar gilla, och hon verkar gilla honom också. Några dagar senare får han ett brev: Ett arv från sin biologiska mamma som har dött, och när han ringer för att säga att han inte är intresserad får han helt plötsligt reda på att han har en tvillingbror. Han reser till Luleå för att träffa honom.

Det visar sig att hans bror Hasse Karlsson (Björn Bengtsson) som har vuxit upp med deras mamma är hans motsats, brutal och obekymrad och han tar hela livet med storm. Han är gift med Mona (Vanna Rosenberg) och dom har två barn. Det kommer fram att Hasse är otrogen titt som tätt och Niclas känner sig väldigt obekväm när Mona hotar att döda Hasse om han är otrogen igen. Lite fundersam åker Niclas tillbaka till Stockholm och allt flyter på hur bra som helst, jobbet, Clara, ja allt. Men allt vänds upp och ner när Hasse helt plötsligt knackar på hans dörr.

Det sker den ena förväxlingen efter den andra och det verkar som att Hasse har bestämt sig för att förstöra Niclas liv helt och hållet. Han ligger med Niclas chefs fru och säger aldrig att han inte är Niclas så alla fortsätter ju att tro det, och Clara ser Hasse kyssa en annan på en fest och hon tror naturligtvis också att det är Niclas, för han sa ju att han inte hade några syskon. hur sjutton ska klara upp allt?..........


Jag tyckte att den var väldigt bra gjord. Jag har bara sett Björn göra några små biroller, och då tyckte jag inte att han var så bra, men här ändrade jag helt åsikt. Det måste ju vara svårt att spela två olika personer. det borde väl vara svårt nog att spela en person, nu ska han vara två, och dessutom spela mot sig själv. låter som ett fruktansvärt svårt uppdrag tycker jag! Vad gäller Jessica Zandén har jag alltid tyckt att hon är lite överdriven, vilket jag tyckte att hon var här också, men det är ju bara min åsikt, inget emot henne så, jag gillar inte riktigt hennes sätt att spela bara. Vanna Rosenberg har jag bara sett i Kvarteret Skatan och humor sammanhang, så för mig passade hon inte riktigt in här, som den sorgliga och olyckliga rollfigur hon hade, men hon gjorde det bra ändå, men jag ser henne nog ändå helst i humorserier. Det var första gången jag såg Tuva Novotny, och det var ett bra första intryck! Man blev nästan kär i både hennes sätt att spela och hennes rollfigur. Jag tycker förövrigt att Sverige är väldigt bra på att göra film. Vi har väldigt många bra skådespelare, bra regissörer, duktiga manusförfattare och filmare, nice! (y'.

Det känslosamma hade dom fångat bra, jag satt och grät själv. Och filmen gav mig samtidigt mycket att tänka på, funderingar och tankeställare. Handlingen var däremot inget nytt, men den är bra. man kan variera sig utan att man kommer ifrån basen om ni förstår vad jag menar, men det kan också ganska lätt bli tjatigt, förväxlingar, alla går om varandra.... man sitter ju i soffan och skriker: "ahhhhh, snälla titta bakåt!", haha.

+ för det känslosamma och Björn Bengtsson som lyckades utmärkt med att spela mot sig själv.

- för alla förväxlingarna, det är nog det enda minus jag kan komma på. men det hör ju till en sån här film, annars skulle det nästan inte ha blivit någon handlig alls, eller så hade filmen blivit 15 minuter lång, för då hade ju det inte blivit några problem.

Betyg: 4,5/5 , Klart sevärd! skrattfest och samtidigt massa tankeställare.

Kram Daniela

tisdag 18 januari 2011

Filmtips: Masjävlar

Masjävlar

-----------------------
Cast: Sofia Helin, Ann Petrén, Kajsa Ernst


-----------------------------



Mia (Sofia Helin) är 30 år, singel och bor i Stockholm. Hon ska resa upp till sina föräldrar som bor i Dalarna och fira sin pappa som fyller 70 år. och dom har en stor överraskning till henne: dom vill ge henne en ganska värdefull tomt nere vid sjön, på villkoret att hon flyttar hem igen. Hennes två systrar Eivor (Kajsa Ernst) och Gunilla (Ann Petrén) får ingenting alls. Detta startar en vild diskussion om vem som har varit snäll och stannat, vem som inte brytt sig alls, vem som tar hand om föräldrarna och vem som har uppoffrat sig och hjälpt till.
Födelsedagsfesten blir bara jobbigare och jobbigare, och till sist blir inget som dom har tänkt......



Jag tyckte: Dom första 10 minuterna var lite sega, eller sega och sega, dom första 10 minutrarna var ganska dåliga. om den hade gått på tv hade jag nog stängt av, men nu hade jag ju hyrt den och ville ändå se klart den, för jag tänkte att har den fått 3 guldbaggar (för Bästa Manus, Bästa Film och Bästa Kvinnliga Biroll) kan den ju inte vara urkass. och det var ju tur att jag tänkte så, för den blev bara bättre och bättre! Jag tyckte att den var lite ytlig först, att alla karaktärerna var lite udda, men det visade sig att filmen hade ett djup man absolut inte trodde att den hade. Och jag håller med dom som ger ut guldbaggar, manuset var bra. Jag skulle nog inte sagt bästa film precis, men bra var den ju, riktigt bra faktiskt. Klart sevärd. Den var sorglig och hemsk, det var nog det jag reagerade mest på och gjorde att jag började tycka att den faktiskt var bra, att den hade starka kännslor, om en film nu kan ha det. Man satte sig in i deras roller (eller jag gjorde rättare sagt) och började fatta hur dom tänkte. Om man bara koncentrerade sig så kom man in i den ganska fort.
Miljön var ganska trist, gav ett ganska smutsigt och gammalt intryck och det gjorde det hela mer.. hm.. intressant. Miljön gör alltid stort intryck på mig, antingen positivt eller negativt, men det har stor betydelse i filmens kännsla tycker jag.

Skådespelarna var bra valda, alla gjorde sitt jobb väldigt bra och man märkte att det inte är några dom har plockat upp bara sådär, utan detta är erfarna människor som mycket väl vet vad dom gör. enda minus var att dom skulle vara systar när det skiljer kanske mer eller mindre 20 år på Ann Petrén och Sofia Helin, men man slutade tänka på det efter ett tag. Denhär filmen var va äldigt bra, bara det att den inte riktigt föll mig i smaken, det var kanske för lite romantik och fantasy i den ;).

Den var inte superduper, men inget bottennapp heller, över medel iallafall.
Betyg: 3/5

Kram Daniela

torsdag 13 januari 2011

Filmtips: Arn - Tempelriddaren del 1 & Riket Vid Vägens Slut del 2. och nu:Sammanfattning del 3

Hela berättelsen är helt fantastiskt tycker jag! Och regissören Peter Flinth har lyckats fånga dom intressanta och vackra händelserna som finns i boken, och det är inte lätt att göra alla gånger. Filmerna gav väldigt mycket, det var nästan som att få en snabbkurs i medeltiden. Jag lärde mig lite om Jerusalem också, vilket passar bra med tanke på att vi jobbar med judendomen i skolan.
Det finns fyra böcker om Arn, Skrivna av Jan Guillou:
  1. Vägen till Jerusalem (1998)
  2. Tempelriddaren (1999)
  3. Riket vid vägens slut (2000)
  4. Arvet efter Arn (2001)

I första filmen har dom slagit ihop dom två första böckerna, och den andra filmen har dom bara den tredje boken. Eftersom den första filmen är två böcker blir det lite "knökat", dom försöker få med allt, och det går väl sådär, men dom lyckas iallafall få med nästan alla viktiga detaljer, men om man inte har läst böckerna (jag läste första boken efter jag hade sett filmerna) är det lätt att man förväxlar vissa grejer, och dom har gjort några små missar. I boken har Cecilia rött hår, och i filmen har hon blont, samt att Cecilia Blanka är blond i boken, men i filmen är hon typ brunett. inte för att den detaljen är livsviktig, men den har ändå betydelse.

Filmerna var superduper, men jag måste nog ändå säga att den första boken var strået vassare än den första filmen, men jag tycker ofta att det är så att boken är bättre än filmen. I böcker får man mer tankar och känslor, det gillar jag. Jag håller på med den andra boken, har inte hunnit längre för dom är ganska långa, men jag kämpar på.

Dom hade valt väldigt bra skådespelare, det märktes att dom visste vad dom höll på med. Jag gillar Skarsgårds bröderna, dom är såå bra! Och Joakim Nätterqvist som har rollen som Arn gör ett utmärkt jobb han också! Men om jag ska välja fyra stycken som gör bäst ifrån sig i just dom här två filmerna så väljer jag nog:

Klicka på skådespelarnas namn om du vill läsa mer om dom.

Helheten av allt detta blir högsta poäng från mig! Nästan allt klaffade. Filmerna tycker jag nästan är ett måste att se och böckerna ska man absolut läsa!

Slutbetyg: SOLKLAR 5/5!

Mycket nöje! Kram Daniela :)

onsdag 12 januari 2011

Filmtips: Arn - Riket Vid Vägens Slut, del 2

Arn - Riket Vid Vägens Slut



OBS! Innan du läser detta rekommenderar jag starkt att du läser del 1 av recensionen som finns nedanför om du inte känner till historien eller har sett den första eller båda filmerna.

------------------------------

Cast: Joakim Nätterqvist, Sofia Helin, Morgan Alling, Stellan Skarsgård, Martin Wallström, Elise Pärnänen, Gustaf Skarsgård, Fanny Risberg, Bill Skarsgård, Valter Skarsgård, Joel Kinnaman, Anton Näslund, Bibi Andersson, Annika Hallin, Milind Soman, m.fl

-------------------------------

Det har gått många år sen Arn Magnusson(Joakim Nätterqvist) och Cecilia Algotsdotter (Sofia Helin) skildes åt, och nu är deras botgörelse nästan över. I Gudhems kloster väntar Cecilia på att få resa till Visnings ö, där hennes vän Cecilia Blanka (Fanny Risberg) Och Kung Knut Eriksson (Gustaf Skarsgård)väntar på henne. Cecilia har inte hört något om Arn på flera år och börjar tro att han är död. Abbedissan Rikissa (Bibi Andersson) är gammal och döende och ber Cecilia förlåta henne för allt hon har gjort, men efter allt det onda hon har gjort kan hon inte göra det. Hon minns barnet Rikissa tog ifrån henne, Magnus (Martin Wallström), som nu är nästan vuxen och som hon aldrig har träffat. När det bra är några dagar kvar för henne kvar på klostret och Rikissa har dött, får hon ett erbjudande: att själv bli abbedissa i Gudhem. Det är Arns farbror Birger Brosa (Stellan Skarsgård) som har rekommenderat Cecilia för kyrkan eftersom han dels är säker på att Arn är död, och dels för att han av politiska skäl vill hålla Arn och Cecilia ifrån varandra. Men hon tackar nej, för hon har lovat att vänta på Arn. Hon åker till Visnings ö, och får inte bara träffa sina vänner kungen och drottningen, utan även sin son Magnus.


Samtidigt faller Jerusalem och tempelriddarna blir dödade, men fienden Saladin (Milind Soman) som "känner" Arn sedan innan skonar hans liv och hjälper honom att resa hem till Västra Götaland. Men nyheten om att tempelriddarna är döda hinner fram till Sverige innan Arn gör det, så en förkrossad Cecilia accepterar erbjudandet som abbedissa och åker mot klostret i sällskap av Birger Brosa, Men Arn hinner fram, och trots Brosas vilda och argsinta protester gifter dom sig och bygger ett hem på Forsvik där dom bor med sonen Magnus.

6 år senare har dom fått en dotter: Alde (Elise Pärnänen). Sverkersätten jagar kronan för kung Knut har blivit allvarligt sjuk och är på väg att dö. Sverker Karlsson (Joel Kinnaman) har den danska kungen och hela den danska armén bakom sig, och Arns trupper är inte redo och dom är för få, så dom får Knut att gå med på att låta Sverker bli tronarvinge, på det villkoret att hans kommande släktingar är arvslösa och att Knuts äldsta son Erik Knutsson (Bill Skarsgård) ska bli hans tronföljare. Men Sverker håller inte vad han har lovat och försöker mörda Knuts 3 söner, men dom lyckas fly och tar sig till Forsvik. När Arn förstår vad som har hänt samlar han ihop alla han kan hitta och rustar för krig...............

Jag tyckte att den här var bättre än den första, den var sorgligare, naturbilderna var helt fantastiska och man fick mer bild av samhället och samtidigt kärlekshistorien. Det var många häftiga ridscener och striderna var bra gjorda. Den är verkligen värt ett högt betyg, kanske högre än den första filmen, men jag kan inte ge den högre än 5/5, så jag får väl ge denhär:

Betyg: 5/5!

P.S 1: Om du vill se hela rollistan (som har ändrats lite sedan första filmen) ska du klicka HÄR , där har du också möjlighet att läsa lite mera om skådespelarna
P.S 2: Imorgon kommer en liten sammanfattning av båda filmerna + den första boken som jag har läst.

Kram Daniela

tisdag 11 januari 2011

Filmtips: Arn - Tempelriddaren, del 1

Arn - Tempelriddaren


---------------------------


Cast: Joakim Nätterqvist, Sofia Helin, Mirja Turestedt, Stellan Skarsgård, Michael Nyqvist, Vincent Perez, Lina Englund, Svante Martin, Bibi Andersson, Fanny Risberg, Gustaf Skarsgård, Josefine Ljungman, Annika Hallin.

Regissör - Peter Flinth
---------------------------

År 1150 föds den lilla pojken Arn Magnusson (Joakim Nätterqvist) och växer upp på Arnäs gård i Västa Götaland tillsammans med sin bror Eskil (Morgan Alling)***. Som liten råkar han ut för en svår olycka och är påväg att dö. Hans föräldrar (Mirja Turestedt och Michael Nyqvist) ber till jungfru Maria och Gud att Arn ska överleva och att om han gör det så ska dom skänka honom till Guds heliga arbete, alltså klostret. Som genom ett mirakel överlever Arn, men hans föräldrar drar sig för att ge honom till munkarna. När hans mamma Sigrid får Svinpest tror dom att det är Guds straff för att dom inte har gjort som dom lovat. Sigrid tar med sig Arn till Varnhems kloster, strax därefetr dör hon i svinpest och blodförgiftning.

Arn växer upp på klostert och lär sig Latin, Franska och Engelska. Han träffar också Broder Guilbert (Vincent Perez)som lär honom stridskonst. Arn upptäcker att han är både vänster och högerhänt, han kan änvända båda lika bra, vilket gör honom till en fantastisk krigare. Men han är inte bara upplärd till krigare, utan också en Gudsman. Han får sin första häst av Broder Guilbert, en häst från Jerusalem som heter Chamsiin. När han är 16 eller 17 år kommer han tillbaka till Arnäs och är då en man som är naiv och oförstående för världen utanför klostermurarna.

I Sverige rasar kriget mellan två ätter. Sverkersätten och Eriksätten. Arn är bästa vän med Knut Eriksson av Eriksätten (Gustaf Skarsgård) och hjälper honom att dräpa den nuvarande kungen, Karl Sverkersson (Svante Martin), som innan dess dräpte Knuts pappa Erik Jedvardsson. Efter bara några månader förälskar han sig i Cecilia Algotsdotter (Sofia Helin). Men hennes syster Katarina Algotsdotter (Lina Englund), som innan Arn och Cecilia träffades hade gett sig på Arn när han sov, blir fruktansvärt avundsjuk och ljuger och berättar att Arn först haft ihop det med henne, och sedan med Cecilia, som dessutom är gravid med Arns barn. Arn och Cecilia döms till 20 år i var sitt kloster. Cecilia i Gudhems kloster och Arn i Varnhem.

Efter några år skickas Arn som tempelriddare till det Heliga Landet (Jerusalem), där han ska stanna tills han får återgå till sitt förra liv i Sverige. Men även i det Heliga Landet pågår strider mellan Muslimer och Kristna om det som för båda är heligt. Jerusalem. Arns vistelse där kommer vara påverkande för mångas liv och död.

Under tiden tillbringar Cecilia en hemsk tid i Gudhems kloster. Abedissan Rikissa (Bibi Andersson) är emot henne och vill göra tillvaron så fruktansvärd för henne som möjligt. Efetr många hemska upplevelser får Cecilia Äntligen en vän, Cecilia Blanka (Fanny Risberg) som är förlovad med Knut Eriksson, som är påväg att vinna striden över Sverkrarna och lyckas bli kung och vill att hans fästmö ska vara i klostret tills kriget är slut. Blanka blir lika illa behandlad som Cecilia. Hon berättar också för Cecilia att hennes som Magnus bor hos Arns farbror Birger Brosa (Stellan Skarsgård). Cecilia, som trodde att Rikissa hade dödat barnet, blir överlycklig, men ingen vet något om Arn. Efter många år kommer Knut och hämtar Cecilia Blanka
som säger att om Rikissa någon gång skadar Cecilia igen kommer det att stå henne mycket dyrt efterson hon numera är drottning och har mycket makt.

Jag tyckte att filmen var fruktansvärt bra. Den var också bra historiskt sett, man fick lära sig mycket om medeltiden och om religon. Den blev aldrig tråkig eller långsam. Skådespelarna var mycke bra valda och naturen var härlig! Jag har också läst boken, men tyckte att skillnaden var hårfin. alltså, det är klart att man får mycket mer information och tankar och beskrivelser i en bok, men om man bortser från detta var handlingen densamma.

En film som man ur min synpunkt bara måste se!
Jag skulle vilja ge den 100 av 5, men tyvärr går ju inte det, så jag får väl nöja mig med:

Betyg: En klar 5/5!



*** = När Arn, Knut och Eskil är små är det givetvis inte samma skådespelare som när dom är vuxna :

Arn som Barn - Noa Samenius
Arn som Tonåring - Bisse Unger
Arn som Ungdom/Vuxen - Joakim Nätterqvist

Eskil som Barn - Mikael Bohlin
Eskil som Vuxen - Morgan Alling

Knut Eriksson som Barn - Johan Arrenius
Knut Eriksson som vuxen - Gustaf Skarsgård

P.S 1, Recention av Arn - Riket Vid Vägens Slut kommer imorgon (onsdag), del 3 av recentionen kommer på torsdag, och den kommer handla lite mer om vad jag tyckte :)
P.S 2, Om du vill se hela rollistan, klicka HÄR
Kram Daniela